| 530 | David i Kegila. | 1 Samuels Bok. | Cap. 23. |
Saul komma hit neder, såsom din tjenare hört hafwer? Det låt din tjenare få weta, HERre Israels Gud. Och HERren sade: Han kommer hit neder.
12. David sade; Mån borgarena i Kegila öfwerantwarda mig och mina män i Sauls händer? HERren sade: Ja.
Såsom hjertats ransakare wisste Gud, att folket i Kegila skulle hafwa begått detta otacksamma förräderi mot David, om han hade qwarblifwit. Gud wet icke allenast det som har händt, det som händer och det som skall hända, utan också det som möjligen hade kunnat ske eller kan ske. Inför Gud woro de således förrädare mot David, fastän de icke kunde utöfwa sitt onda uuppsåt, emedan David flydde. Detta kan lära Oss ett ödmjukt stillatigande i afseende på Herrans styrelse, då Hans wägar synas oss så underbara, i det Han låter olyckor och straffdomar öfwergå personer eller folk, som wi tycka äro oskyldiga. Men aldrig få wi af någon sådan olycka draga den slutsats, att den som hemsökes och lider, är straffbar framför andra. Se Luc. 13: 1–5. — Af Herrans swar till David finner man, att stunden ännu icke war kommen, som Gud i sin wishet hade bestämt för att låta honom tillträda kounungaembetet i Israel. Ännu wille Herren widare bereda och helga hans hjerta under lidande, och uppfostra honom i nödens skola, och tillika wille Herren ännu längre hafwa tålamod med den affällige Saul. Äfwen folket skulle widare förberdas till Davids hyllning.
13. Då stod David upp med sina män, som woro wid sex hundrade, och drogo ut af Kegila och wandrade, hwart de kunde. Då nu Saul wardt sagdt, att David war utflydd af Kegila, lät han sitt uttåg bestå.
14. Och David blef i öknen på borgen, och blef på berget i den öknen Siph. Men Saul sökte honom, så länge han lefde; men Gud gaf honom icke i hans händer.
15. Och David såg, att Saul utdragen war att söka efter hans lif; men David blef uti den öken Siph i heden.
16. Då stod Jonathan upp, Sauls son, och gick bort till David ut i heden, och styrkte hans hand i Gudi;
Styrkte hans hand i Gudi, d. ä. Jonathan uppmuntrade David att förtrösta på Herran och att se på Hans barmhertiga skickelser och det trogna beskydd, som han hittills fått erfara.
17. Och sade till honom: Frukta dig intet; min fader Sauls hand finner dig icke; och du warder konung öfwer Israel, så will jag wara dig närmast: och detta wet min fader wäl.* *1 Sam. 15: 28.
18. Och de gjorde båda ett förbund tillhopa för HERranom:* och David blef i heden; men Jonathan drog hem igen. *1 Sam. 18: 3; cap. 20: 16.
Förbundet förnyades för tredje gången.
19. Men de Siphiter foro upp till Saul i Gibea, och sade: Är icke David gömd när oss på borgen i heden, på den högen Hachila, som ligger på högra handen wid öknen?* *1 Sam. 26: 1. Ps. 54: 2.
Siphiterna woro inwånarne i staden Siph, Jos. 15: 24, i trakten af öknen Siph.
20. Så kom nu neder, konung, efter allt ditt hjertas begär, så wilja wi öfwerantwarda honom i konungens händer.
21. Då sade Saul: Wälsignade waren I HERranom, att I hafwen börbarmat eder öfwer mig.
22. Så går nu bort, och warder derom ännu wissare, att I mågen få weta och se, på hwad rum hans fötter warit hafwa, och ho honom der sett hafwer: ty mig är sagdt, att han listig.
23. Beser och bespejer alla rum, der han gömmer sig; och kommer igen till mig, när I ären wisse wordne, så will jag fara med eder: är han i landet, så skall jag söka upp honom i alla tusen i Juda.
24. Då stodo de upp och gingo till Siph framför Saul; men David och hans män woro i den öknen Maon på den slättmarken på högra sidan wid öknen.
25. Då nu Saul drog dit med sina män till att söka, wardt David förwarad: och drog ned uti en bergklippa i öknen Maon. Då Saul det hörde, jagade han efter David i den öknen Maon.
Staden och öknen Maon lågo nära Siph.
26. Och Saul med sina män gick på ena sidan om berget, och David med sina män på den andra siden om berget. Då nu David skyndade sig, att undkomma för Saul, då kringwärfde Saul med sina män David och hans män, att de måtte få dem fatt.
27. Men ett budskap kom till Saul och sade: Skynda dig och kom; förty de Philisteer äro infallne i landet.
28. Då wände Saul om af det sökandet efter David, och drog bort emot de Philisteer: deraf kallar man det rummet SelaMahelkoth.
_540.jpg&oldid=343501){kind=link}