- 40
honom, utan såsom de där hvar i sin tid kämpat Guds strider och utfört hans verk. Men bakom dem alla sågo vi nu en handlande vilja, historiens lefvande Gud, som genom århundraden tvärs igenom alla hinder fortsätter sitt verk och kallar dem, som han vill, att deltaga däri — tvingar Moses och Jeremias att gå dit de icke vilja, tager Amos ifrån fårahjorden och i tidens fullbordan utrustar och utkorar åt sig sin Herre Krist. Men blicken kan ej stanna vid de gränspunkter, som dessa gestalter beteckna; perspektivet vidgar sig tillbaka och framåt. Tillbaka öfver Guds stora gärningar mot Israel i det förflutna, tåget genom Röda havet — för Israel det egentliga utkorelseminnet — och de andra, ända till skapelsens dag, och framåt öfver Kristi död och uppståndelse — som för församlingen och den enskilde kristne står, där befrielsen ur Egypten stod för Israel — genom andeutgjutelsen och Paulus och Luther och kyrkohistoria och missionshistoria, ända fram till dagarnas ände. Hela historien innerst en serie, allt motstånd till sist betvingande, Guds gärningar; hela världsloppet — för att våga en sista, famlande hypotes — en genom hinder frambrytande Guds viljehandling. Så knyter det hela sig samman till ett fast och kontinuerligt sammanhang, lika väldigt och väldigare än det andra, som vi kalla naturen. Och just därför att det står där som ett sådant sammanhang, eller rättare därför att vi, när vi se med af den inre erfarenheten öppnad blick in i denna historia, märka att vi alldeles som vid det andra verklighetssammanhanget ständigt få ny verklighet att foga in däri, betygar det sig för oss såsom en verklighet, hvars bild den kritiska forskningen, till hvilken vi alltjämt oförbehållsamt och lärgirigt vilja lyssna, kan modifiera och berika, men som den aldrig kan komma att förflyktiga. Och när detta Guds historias sammanhang på vissa punkter likasom korsar naturens, så förstå vi visserligen ej, huru vi skola tänka båda tillsamman, men om och i den mån som dessa korsningspunkter verkligen stå där, ej såsom isolerade, blott af andra berättade mirakler, utan såsom fast infogade led i det stora verklighetssammanhang, som vi själfva se, vilja vi ej låta tankesvårigheterna hindra oss att taga också dem med såsom vittnesbörd om vår Guds makt. Och bibeln, som väl ej
