- 94
och handlande Guden själf, då utgår därifrån, hur stillsamt undervisande än våra ord må vara, en långt starkare viljeappell än från de våldsammaste vädjanden till känslolifvet — Gud kommer nog alltjämt mestadels ej i stormen eller tordönet utan i den stilla susningen. Då blir vår förkunnelse själf ett led i den historia, hvarom den vittnar, och bakom den står nu ej blott vår svaga vilja, utan Gud sätter sin vilja därbakom och handlar själf genom detta ringa ord. Det är detta sammanhang, som står bakom profeternas tal om Guds ord såsom en folk och riken omhvälfvande makt; bakom Jesu ord om, huru hela Guds rike redan är där i det enkla ord, som han såsom en såningsman utströr; bakom Luthers heroiska tro på ordet såsom »den hammare som krossar berg», men också bakom hela hans lära om ordet — det enklaste mänskliga ord, blott det har Guds evangelium till innehåll — såsom det nådemedel, genom hvilket Anden, Gud själf, verkar, mäktigare än genom de högsta »uppenbarelser». Men enklast låter sig kanske saken uttryckas med det Pauli ord, från hvilket vi hela tiden utgått. Blott »i Kristus Jesus», i det klara evangeliet om honom kunna vi finna frid. Men i det detta budskap får alla vårt hjärtas dolda djup att öppna sig, öppnar sig också Guds kärleks och allmakts djup, och han gifver genom detta ringa ord en frid, som öfvergår allt förstånd. Så högt måste ock vi lära oss att tänka om ordet. Ty blott då kan det i vår förkunnelse komma den rätta både stillheten och energien, blott så kunna vi ock i hela vår verksamhet finna Kristi mod till koncentration kring den enkla uppgiften att vara blott såningsmän, som gå ut för att så — ordets säd.
Kristendomsundervisningen.
Att starkt betona förkunnelsens undervisande uppgift, därtill finnas i vår tid alldeles särskilda skäl. Medan bildningsnivån eljes oaflåtligt stigit, har den i religiöst hänseende icke blott icke stigit utan fastmer otvifvelaktigt sjunkit. Bristen på elementär kristlig kunskap är ända uppe och ej minst just i de högsta bildningslagren — det sammanhänger utan
