- 99
obligatorisk. Och vidare att riksdagen i anledning af väckta motioner enstämmigt, oberoende af partigränser, understrukit, att den förväntar, att härmed ock fullt allvar skall göras. Jag har sedan dess haft anledning att i detalj undersöka, i hvad mån läroplanen i öfrigt öppnar möjligheter för ett organiskt infogande under de olika ämnena af religiöst-kristet kunskapsstoff, och funnit, att de äro snart sagdt öfverrika. Så gäller för oss närmast blott att hvar i sin stad se till, att de tillvaratagas. Men vi kunna göra mera. I det ursprungliga kommittéförslaget tänkte man sig, att prästen i många fall skulle öfvertaga undervisningen i kristendom. Och den möjligheten står ännu — ehuru något försvårad — öppen. Men i hvarje fall bör man söka noga se till, att fortsättningsskola och konfirmationsundervisning ej må komma att konkurrera utan i stället organiskt samarbeta med hvarandra. Då fortsättningsskolans religionsundervisning väsentligen blir af historisk, resp. historisk-biblisk, och social-etisk karaktär, ligger häri en ny anledning för konfirmationsundervisningen att koncentrera sig kring det kateketiska. Men tillsammans böra de två kunna bilda ett förstärkt centrum för ungdomens kristligt etiska fostran.
På de nya hjälpmedel i den kristliga och kyrkliga bildningens intresse, som det till ny energi vaknande kyrkliga lifvet själft skapat, behöfver jag knappast särskildt fästa eder uppmärksamhet. Om det stora glädjeämne, som den kyrkliga ungdomsrörelsen för oss innebär, har jag redan erinrat. Den har redan utfört ett betydelsefullt verk också i det kristna upplysningsarbetets tjänst. Vid alla dess möten, kurser o. s. v. visar det sig, att det alltid är kring utredandet af de stora religiösa teoretiska problemen, som intresset främst samlar sig. Det gäller för öfrigt i förbigående sagdt ej blott om i religiöst syfte anordnade kurser o. dyl. — alldeles detsamma har jag iakttagit t. ex. vid akademiska sommarkurser. Detta står i en sällsam motsägelse mot det ständigt upprepade talet om vår tids likgiltighet för »dogmatik» och »teologi», fast det ju visserligen tillika visar, att den häfdvunna formen för undervisning i sådana ting ej rätt förmått tillfredsställa behofvet. Utan tvifvel kan ungdomsrörelsen ännu taga många steg på den här inslagna vägen.
