mänhet för landet nyttig, allraförst stadgat, att om någon öfverfölle med hugg och slag en Bonde, dess Hustru, barn eller tjenstefollk i dess hus, innom grind och gårdslid, skulle en sådan, om han i sådant uppsåt och gärning stadd, blefve sårad eller dräpen, ligga ogilld; men gjorde han åter sjelf sår eller dråp, skulle han fly ur Riket och ej få frid, utan han förlikt målsäganden, och nute hos Konungen hans förbön [1]. Denne Lagen om hemfrid blef icke allenast af Konung MAGNUS Ladulås år 1285 bekräftad, utan
- ↑ Att BIRGER Jarl förrst stadgat hemfridslagen,
betygar Stora Rimchr. p. 32.
Ther til gaff han (Birger) hemfridh,
Bade innan grind ok gards lidh;
Varder man tha dräpin eller saar,
Tha är thet ogilt hvad han faar,
Then som utan kommer til,
Ok husbondanom ont göra vil,
Varder ok han ther hemet aa,
Antingen bloduger eller blaa,
Eller han fanger mera meen,
Tha rymme thedan ock komme aldrig igen,
Förr än han hafver bättrat thet han brööt
Ok han bider för honom som skadan nööt!Cfr. ERICUS OLAI Lib. III. p 115; JOH. MAGN. Lib. XI. cap. 18; MESSEN. Analect. Tom. II. p. 123; DALIN Tom. 2. p. 234.
