GERSSON, mer nitisk och välsinnad, än slug och försigtig, sökte att inskränka de andeligas allt för mycket tilltagande förmåner; men uträttade därigenom ej annat, än att han jagade dem i harnesk, och satte sig hos dem i ett oförsonligt hat, sin Kong med hela Riket till stor skada: olyckelig Minister, som då han ville skäligen utvidga sin Konungs magt, skillde honom vid allt vällde, och störtade landet i yttersta olägenhet, för att afskaffa drägeliga missbruk. Folkungarne gåfvo stora ord, ock föracktade en Konung, som än var barn, och syntes alldrig blifva karl efter deras tankar. De Andelige upprörde himmel och jord emot en Prins, som, olyckelig att fått en välmenande Minister, saknade ållder och kunskap för att känna och ogilla sina rättmätiga fördelar.
KNUT JOHANSSON Folkunge var då förtiden den mägtigaste och mäst ansedde i sin slägt. När Estarne, år 1219. härjade i Mälaren, blef hans Fader, den berömlige JOHAN FOLKUNGE, af dem på sitt gods Askenäs ihjälslagen, om första natten, sedan han, efter nio års vistande i utrikes Krigstjenst, var hemkommen.
