Den här sidan har korrekturlästs

Och mången tår
är ännu spår
på källans rand
af moders själ,
som där i bönen vann mitt väl.

Min väg i krok
till moders bok
väl stundom gick;
men blott jag hann
dit fram, mitt klenmod ock försvann.

Om i dess våg
jag jämt ej såg,
för bitter gråt,
Guds himmel klar —
en skymt af mor dock källan bar.

Och jag fick tröst,
ty moders röst
ur källan gick
och gaf mig mod,
så än jag såg att Gud var god.

— 10 —