Den här sidan har korrekturlästs
Ack, lyckliga vandring
i barndomens dagar,
då foten är vingad
af enfaldens tro!
Du kommer ej åter,
hur åldringen klagar,
om foten ock kläddes
i gyllene sko...
Små barfota fötter!
I damm I er höljen;
men ren är den väg,
som I solkiga gått.
Med armaste trasor,
o, förr I er döljen,
än gången på vägen
till laster och brott!
I båden oss sommar,
som går er i spåren,
och sien om styrka
för stapplande gång.
O, följde ock eder
oskyldighetsvåren,
när en gång I träden
i lifvets tvång!
— 30 —
