Den här sidan har korrekturlästs

Midsommar.

Af allting i naturen
går hjärtat sist i blom,
och midsommarazuren
ger först dess rikedom —
då rycks det loss från staden
och rot i skogen slår
och blommar på en enda kväll
emellan rosensnår.

Och gatans slafväg glömmes
och hennes fångahus,
och lyckodrömmen drömmes
vid gröna hvalfvens sus.
Då vakna skära minnen
som sippor i din själ,
och årens börda faller bort,
och vingad blir din häl.

— 31 —