Den här sidan har korrekturlästs
Förr de stått skilda
och bundna i stoft,
möttes allena
i susning och doft.
Nu de sig svinga,
fria från band,
ros och konvalje,
hand in i hand.
Sippor sig samla
i vaggande led,
knyta med blåklint
och vallmo en ked.
Ljung och violer
omarmade fly.
Ljuflig är lek
under silfversky.
Fram blickar månen
på älfvornas sving.
Alla då enas,
ring inom ring,
skrida i drömmar
en skälfvande stund,
ana sig evigt
i syskonförbund:
— 42 —