Den här sidan har korrekturlästs
Hosianna!
ell Davids son! Välsignad du, o Herre!
Nu ingen farisé dig vägen spärre,
och stenhårdt hjärta briste ut i lof!
För dina fötter, furste af det sanna,
sig sänke lagern från den vises panna!
Och dikten juble högt sitt Hosianna,
när bland enfaldiga du tar ditt hof!
Ej mer i purpurtrasor vi dig skruda,
ej mer vi törnekrans och kors dig bjuda,
men låta sekelporten för dig opp.
Drag in, drag in! Ack, mer än lång blef tiden
se'n din Messielott vardt genomliden.
Och jorden trängtar, blodbesådd, från striden
att bli till Eden vid ditt segerlopp.
— 74 —