259
känslan varit en börda, hvilken gjorde honom spänstigare, sedan han kastat den af. När Nils Göran ändtligen röjde sig inför brodern, var detta ett vulkaniskt utbrott inom honom själf, och när den underjordiska elden en gång brutit sina fördämningar, flöt lavaströmmen vidare, och allt hvad inom honom förut varit af godt, förstenades. En kraftig man blef Nils Göran Mörk efter denna händelse. Men därjämte en hänsynslös man och en hård. Skogen var icke det enda, som han sålde. Ej heller inskränkte han sig till att sälja af sitt eget. Han köpte äfven af andra och sålde vidare med avance. Säd köpte han, skog, kvarnar, sågar, hela hemman. Med ett ord — brukspatronen spekulerade, och då han vår en klok och betänksam man, spekulerade han endast i sådant, hvilket han förstod sig på och kunde bedöma. Sällan visste någon berätta, att brukspatronen på Björknäs räknat fel, och själf trodde han blindt på sina egna beräkningar, något som lär vara af nöden för den, hvilken i dylikt vill lyckas.
Brukspatronen lyckades också, och på sitt kalla, kärfva vis var han nöjd åt de segrar, han långsamt och ihärdigt vann. En betrodd man blef han därjämte, och genom att göra andra tjänster förstod han konsten att samla sig vän-
