III.
Kapten Karl Henrik Mörk var, när denna
händelse inträffade, en man om knappa trettio
år, och omständigheterna, under hvilka denna
oförmodade lycka träffade honom, voro också
väl ägnade att låta honom känna och uppskatta
dess värde. Hvarken han själf eller någon annan
kunde heller rätt fatta, huru den gamle excellensen
öfverhufvud kommit på en så bisarr idé
som att till denne halft okände släkting testamentera
sin förmögenhet, och det enda, hvilket
kunde anföras som ett slags förklaring, var
följande.
Som förut antydts hade gamle excellensen en enda gång gjort ett besök på Torsby kyrkogård, där familjerna Mörk och Brandt jordat så många af sina döda. Stram och öfverlägsen hade han infunnit sig i kyrkan och tagit plats bland sina släktingar. Synbart njutande af den för-
