34
gamle brukspatrons kraft, som en bruten man vankade han om på sin egen gård, fruktande alla och stötande alla ifrån sig. Under de sista åren måste han vaktas som ett barn, och det berättades om honom, att han blef så gammal och slö, att han ofta glömde, hvem han var, och hvad han hette. Stapplande gick han då omkring i de gamla rummen eller i trädgården, sökande sin hustru, och ropande henne vid namn. Och dock visste alla, att gamla hennes nåd varit död i många år, och att när hon dog, var det mannens liderlighet och hårdhet, som i förtid sänkt henne i grafven.
Den, som fick taga hand både om Björknäs och fadern, det var den yngre sonen, Nils Göran, hvilken stannat hemma och under faderns sista lefnadsår upplefde mycket, hvilket Karl Henrik slapp ifrån i samma stund tråden mellan honom och hemmet skars af. Detta grämde stundom Nils Göran. Hemma gick han och bar dagens tunga, medan den äldre brodern låg borta och förstörde sitt arf. I denna känsla, öfver hvilken Nils Göran hade svårt att blifva herre, låg fröet till försvagande af den uppriktiga tillgifvenhet, hvilken eljest städse förenat de båda bröderna.
Den gamle dog emellertid, dog hastigt en januarikväll, och en ond bråddöd var det, han
