Sida:Bröllopsseder på Gottland – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift (1906).djvu/27

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
91
BRÖLLOPSSEDER PÅ GOTTLAND.

Bryllaups-Lexå.

Far har så laga u Mor ha skicka, att min brorsun skall gifta si’ mäd edä astumors dottris pejka. U derpa skall jag nå bjauda Idor innfinna Jär ej Allfrida gard um Torsdags morgu klukku ate att håjra pa dajrens atlöjge u nöje.

Asebuff u Akebuff u Drum-döjveli buff

mala mala

knappare mala

Storsilar pa

u rogur u sinapp skulo Ider fa

u torr ryg, sum har rinna tre gange ginom ugnskvasten

u tre rispar ginom trässkullen

u stått brändt kul u aska skulu Jär fa til snäus; u ännu större hajdur sker det Idor: källingi kombur sjalv för Idur in ör kalkhaggvannen, så lydepasar sta kring henne pa bårdet til sallat efter mat!

Bröllops-Lexa.

Far har så lagat och mor har så skickat, att min brorson skall gifta sig med er grannasmors dotters piga (eller tös). Och därför skall jag nu bjuda Eder infinna er i Allfride gård om Torsdag morgon klockan åtta att höra på deras glam och nöje.

Asebuff u Akebuff u Drum-döjveli buff

mala mala

knappare mala

Storselarna på

och rofvor och senap skolen I få

och torr råg, som har runnit tre gånger genom ugnskvasten

och tre rispor genom tröskeln

och stött brändt kol och aska skolen I få till snus; och ännu större heder sker det Eder: kärringen kommer själf för Eder in ur bruklafven, så att ulltrasorna stå kring henne på bordet till sallat efter maten!

Den i texten (sid. 83) upptagna läxan är af Wallin anförd i en sammanhängande ramsa; den där gjorda uppställningen är af mig konstruerad. Det föreföll genast vid första genomläsningen, som om rim här och där skulle varit inlagda, och vid närmare granskning syntes det vilja framgå, att åtminstone tre rimpar följde på hvarandra: vali — mani, pa — fa samt bordi — duri, särskildt då vokalljuden i det sista rimparet i vissa delar af ön nästan sammanfalla.

Denna läxa består tydligen af fyra afdelningar: 1) ingressen, som innehåller själfva bjudningen, 2) en osammanhängande ramsa, för närvarande delvis omöjlig att tolka, 3) beskrifning på gästabudet, hvilka anrättningar som skola serveras, såsom etter och vattenlagd flinta eller stött bränt kol och aska att användas som snus, som det står i den säveska uppteckningen, där äfven »käringen kommer in ur bruklafven, så att ullflingorna stå kring henne till sallat efter maten» — saker som möjligen haft sin direkta motsvarighet vid bröllopsmiddagen, 4) en icke fullbordad berättelse om huru han skulle vara fadder till Nils Benskens barn; berättelsen slutar med en dialog, där den, som önskar veta, hur mötet mellan talaren och Nils Bensken aflopp, blir ombedd att tiga.