I Jöran Wallins »Gothländske Samlingar» Analecta II, hvilka förvaras i manuskript i Kalmar läroverks bibliotek, förekommer en beskrifning af ett gottlandsbröllop i Vamlingbo från 1700-talets förra del samt en del andra notiser ur protokoll och kyrkböcker. Jag känner dessa endast genom Säves utdrag (Gotländska samlingar IV).
Hilfeling lämnar i 3 delen af sin »Resa på Gottland» en utförlig och intressant skildring af ett gottlandsbröllop omkr. år 1800. Arbetet är mig bekant genom afskrift i Bergmanska samlingen i Gottlands nations i Uppsala bibliotek.
G. Alfvegren (prost och kyrkoherde i Fole † 1845) lämnar i ett arbete om »Gotlands geografi, historia, minnesmärken etc.» en del ganska intressanta uppgifter. Icke heller detta arbete, som förvaras i manuskript i Visbybiblioteket, har jag lyckats få del af, utan jag har fått åtnöja mig med de noter, Säve meddelar därur.
Den rikaste källan är dock »Gotländska samlingar» af Pehr Arvid Säve. Ursprungligen nedskref han år 1847 en uppsats om »Bond-Bröllop på Gotland> (Gotl. Saml. I. Lekar 4). Denna i och för sig särdeles utförliga och intressanta beskrifning har sedermera ökats med ett stort antal randanteckningar och noter, och dessutom förekomma i de öfriga delarna af Samlingen sagor om bröllop, bröllopsvisor, rim, ordstäf och anekdoter m. m., som i många fall kunna vara upplysande. C.J. Bergmans uppsats i »Gotländska Skildringar och Minnen» synes hufvudsakligen vara grundad på Alfvegren och Säve.
Alfr. Snöbohms beskrifning af ett bondbröllop i »Gotlands Land och Folk» Del. III innehåller däremot flera notiser, som annorstädes icke anträffas och är i öfrigt ganska innehållsrik.
Ett gifvande manuskript är äfven det, hvarur signaturen D.K. meddelat några utdrag med titel Årsfesterna i ett gotländskt bondhem i »Sverige, fosterländska skildringar» Sthlm 1877—78. Uppgifterna i detta äro meddelade Maria Söderberg, under många år anställd på Nationalmuseum, senare bosatt vid Vallda, Eskelhem socken, Gottland.
Alla de nu anförda arbetena hafva emellertid, om man frånser Säve, det gemensamma felet, att de äro i ett eller annat fall ofullständiga, de skildra endast en del af bröllopet. Icke häller Säves framställning kan anses fullkomlig, enär ett stort antal notiser utan ordning och sammanhang inflikats i texten senare, hvilket gör att Säves uppsats är ett oerhördt rikt magasin, men det lämnar icke en sammanhängande eller öfverskådlig framställning. Då dessutom en stor del af ofvan anförda arbeten förekomma i manuskript och sålunda äro svåråtkomliga, vissa till och med nästan oåtkomliga för forskare på området, kunde det sålunda vara af vikt, att hvad man vet om
