Sida:Bröllopsseder på Gottland – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift (1907).djvu/21

Den här sidan har korrekturlästs
164
NILS LITHBERG.

brudgummen och hans sällskap i dag äro välkomne och måste med detta glada budskap skynda dem till mötes, som oss sändt hafver.»[1]

Efter talet, som stundom med några ord besvaras af ungskaffaren, fägnas ungmansdrängarna med »en gång dricka» samt därpå en sup och ett gorån eller en annan »bakelse». Så bär det i väg igen i full fart, rundt ungmansstången och ut genom gatgrinden för att sluta sig till det öfriga tåget. Fordom skulle de vid återkomsten rida »rundtom hela följet intagande så sitt tillbörliga ställe uti processen näst efter brudgummen och brudtbonden, att de strax vid afstigandet kunna vara tillreds at taga emot hästarna, kneppa af sporrarna, afstryka stöflorna o. s. v.» (Neogard).

I bröllopsgården är nu rörelse och lif, man lyssnar spändt efter något ljud, som kan antyda, att man »snart kan ha dem här». Så hörs på afstånd ett skott — ett till, så flera starkare och starkare; man ser en stor sky af damm, och strax efter hör man bland bullret af vagnar de gamla tonerna af brudmarschen. Hastigt närmar sig »stassen», och i full fart kör den första vagnen in på gården, de andra följa efter med en fart, så att de skulle kunna stjälpa i »viken». Rundtom ungmansstången bär det, och i nästa ögonblick stannar brudgummens skjuts framför grinden. Ungmansdrängarna gruppera sig vid sidan. Hästarna få icke frusta, ty då blir det motgång i äktenskapet.

På gården är tomt. Endast skaffarn visar sig på trappan för att genast därpå gå in och underrätta. En stor folkskara är samlad utanför för att »se brud». — Gästerna komma ut på gården. Ännu dröjer det någon stund, men så kommer bruden. I allmänhet bör bruden försöka få se brudgummen förr, än han sett henne, ty det betyder mycket för regentskapet i det blifvande hemmet. Nu träder bruden ut på trappan omgifven af sina tärnor. Brudtöfverskan följer efter för att kunna vara tillreds att ordna slöjan, om den skulle komma på tok. Alla hufvud blottas, och det blir tyst, andlöst tyst. Det lägger sig en djup högtidlighet öfver alla, och man ser många ögon tåras. Bruden går ner till skjutsen och

  1. Meddeladt af L. P. Johansson Anmunds.