Sida:Bröllopsseder på Gottland – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift (1907).djvu/27

Den här sidan har korrekturlästs
170
NILS LITHBERG.

och brudgum gingo nu på hvar sin sida om denna, möttes framför densamma och stodo där stilla framför altarringen, innanför hvilken prosten väntade.» Här skedde utdelningen af bullarna alltså icke under resan till kyrkan, utan på själfva kyrkogården.

Det namn, brudpigorna ha hos Neogard, där han säger: »Föregångsjungfrurna äro tvenne, Brudpigan och Bruthupigan», tycks emellertid ange, att den nu brukliga ordningen med de uppvaktande före brudparet är den äldre. Säve har äfven efter en gammal man denna anteckning: »Två brudnäbbor, töser som ej gått och läst, gingo först, sedan två bräudpejkur som läst och därefter Brud- och brudgumme.» Hvar ungmansdrängarna ha sin plats omtalas ej. På Hilfelings tid (år 1801) ha vi emellertid samma ordning. Först går musiken, så brudjungfrurna, därefter brudparet, så brudtbonde och brudtöfverska, därnäst kvinnfolket och sist männen två och två i bredd. Så var ordningen vid bröllopet i Sjonhem, där öfver 50 personer deltogo i processionen. Enligt en annan äldre anteckning säges det, att brudnäbborna skola gå före bruden »för att sparka bort hästlortarna».

En annan sed, som står i samband med intåget i kyrkan, är brudens »hofvering». Spegel omnämner den, och Neogard beskrifver den utförligt sålunda: »När brudskaran går in och ur Kyrkiona, gå alla pigorna för bruden, icke allenast the, som äro budne til bröllopet, utan också många som äro wid Kyrkion, och thet kallas hofwera för bruden, Hofwa in, hofwa ut, så at när någon wid ingången tycker sig bli förachtad, lida skymf och icke fått sitt retta stelle, tör hon wel säga: Jag hofwade wel in, men ut hofwar jag intet, wiljande ingen gärna gå allra främst, ty hon sägs bära lychtan.»

Hvarest ungmansdrängarna ha sin plats hafva vi fortfarande ingen kännedom om, men då det på samma ställe säges, att dessa i ridföljet skola hålla sig närmast efter brudgummen för att vara till hands och knäppa af sporrarna, och såväl hos Wallin som flera andra antecknare betonas, att denna syssla tillhör ungmansdrängarna såsom en af deras viktigare, är det möjligt, att de i äldre tider icke gått tillsammans med brudpigorna såsom nu är fallet, utan att de i processionen haft sin plats näst efter brudparet eller brudtbonden