Den här sidan har korrekturlästs
18
Sent på aftonen fingo vi Stockholm i sigte;
och staden presenterade en rätt egen fysionomi.
Insvept i höstens dimma och qvällens mörker,
förekom den mig, med sina gatlyktor och sina ljus
i fönsterna, som en ofruktbar, mycket stenbunden
mark, öfversållad med några dussin lysmaskar.
Efter framkomsten skyndade de fleste passagerarne att komma i land med sina saker och personer. Några stannade qvar på ångbåten öfver natten, och bland dessa var äfven jag.
