Sida:Bref från Stockholm under riksdagen 1847-48.djvu/25

Den här sidan har korrekturlästs
23


Ja — högtärade Petter! — sådan är den tid­ningsläsande allmänheten. ”Audiatur et altera pars,” denna gyllne maxim, som är allsmäktig i theorien, gäller in praxi nästan mindre än intet. De flesta menniskor vilja i tidningarne ej se andra åsigter, än sina egna, ej höra andra röster, än sina anhänga­res. De göra sig blinda på ena ögat och döfva på andra örat, och — till råga på eländet — skryta de öfver denna sjelfstympning. Huru mången conservatif utropar ej med triumferande ton och upp­syn: jag läser aldrig Aftonbladet! Och huru mån­gen liberal följer ej dennes exempel i röst och åthäfvor och skränar: jag läser aldrig Minerva!

Omsider gaf kyparen mig en tidning. Då jag genomögnade dess annonsafdelning, fick jag se, att grundlagen, i nätt fickformat fanns till köps hos herrarna Bonnier. Bon! — tänkte jag och begaf mig, efter slutad källaraffär, till deras boklåda i bazaren vid Norrbro och köpte den lilla boken. Vid min ankomst till boklådan stodo der tvenne herrar, som mycket uppmärksamt betraktade ett nyss utkommet porträtt af Jenny Lind, och jag stannade några ögonblick för att göra detsamma. Mamsellen var på papperet afbildad i röd kjortel och svart tröja, så att hon såg ut som en kräfta, nedra hälften kokt och den öfra okokt.