Sida:Bref från Stockholm under riksdagen 1847-48.djvu/37

Den här sidan har korrekturlästs
35

i förnuftigt folks ögon — hela affären slut. Men ledamöter funnos, som tyckte annat, och en discussion uppstod, lång och bred och tjenande till in­tet,[1] om icke till att förevisa schismen emellan handtverkare och köpmän.[2]


    i fråga, vid detta tillfälle framställdt, och denna obelåtenhet ökades då jag förnam, att flere af Stån­dets Ledamöter delade den. Jag har derföre i dag sökt och, i närvaro af Herr vice Talmannen Brinck, som, jemte mig, hade att hembära vår un­derdåniga tacksamhet för de oss Nådigt gifne förtroende-befattningar vid denna Riksdag, haft före­träde hos Hans Maj:t Konungen, och dervid tillkännagifvit, att Ståndets Ledamöter varit okunniga om innehållet af helsningstalet, och att flere af dem yttrat missnöje med den ifrågavarande perioden, ― samt att jag på mig öfvertog hela ansvaret för sam­ma tal. Jag har således högtidligen disculperat Ståndet från opinionsyttringen, hvarom jag ansett mig böra lemna Ståndet underrättelse, äfvensom derom, att Kongl. Maj:t behagat i Nåder förklara, att helsningstalet icke uppväckt något missnöje, samt att Kongl. Maj:t, som gifvit svar på tal, icke vi­dare tänkt på saken.”

  1. Protokollet upplyser, huruledes ståndet slutligen fann ”hvad anfördt var, ej kunna till någon åtgärd för­ anleda.”
  2. Denna ådagalades ytterligare, några dagar derefter, medelst en deputation från Stockholms handtverksförening, som tackade herr Holm för det ”sannings­enliga” i hans opinion och för den ”frimodighet”, hvarmed han framburit den inför thronen. Från handelsföreningen afhördes ingen slik deputation.