skurit för sten. Låt mig weta, om jag kan tjena Herr Professorn här på något sätt. framhärdar för öfrigit
| Berlin d. 3 Maji 1745. | Professorns |
| ödmiuke tjenare |
| Abrah. Bæck. |
Nu på stunden wisar mig Envoyén Rudenskiöld sit bref, som han skrifwit til Baron Horn[1] denna saken angående, och huru Dr Eller[2] war ombeden at föreslå LifMedicus, at jag hade önskat få gå til strasbourg at perfectionera mig i en branche de la medicine, som wore för en Prinsessans medicus nödwändig.
Nu är andra Tomen af van Svietens Commentarier färdig, och försäljes til 5 Rdr här i Berlin. van Svieten är Botanomedicus och Bibliothecarius hos Drottningen af Ungern. Han har eij hunnit genom alla morbos til Chronicos. Will continuera. Dr Lieberkühn låter trycka i Leyden en Dissertatio de villis intestinorum,[3] som han wist mig Conceptet af; blifwer wacker. En god bok, Cartheuseri[4] Elementa Pharmaciæ säljes nu på Leipsiger Marcht. Jag fruchtar, at man har swårt hos oss til at få stuckna 3 stora figurer öfwer Renes connatos, som jag eljest hade redan sändt.
Utanskrift:
| Á La Societé Royale |
| des sciences à Upsal. |
| Upsal en Suede. |
Linn. Soc. Vol. II: 264—5. 268.
- ↑ Gustaf Jacob Horn af Rantzien, född 1706, hofmarskalk hos kronprinsessan Lovisa Ulrika 1744, halshuggen 1756.
- ↑ Johann Theodor Eller, född 1689, geheimerath, direktör för Collegium medico-chirurgicum och för Charité-Krankenhaus, död 1760.
- ↑
- ↑
Carl Rudén, adlad och friherre Rudensköld, född 1698, envoyé extraordinaire vid preussiska hofvet, sedan riksråd och Upsala universitets kansler, död 1783.
Friedrich Hermann Louis Muzel, född 1715, medicine doktor, slutligen preussiskt geheimerath och medlem af Obermedizinalcollegium i Berlin.
Om s. k. palimgenesis se bref. 343. Det har ej kunnat utletas, hvilken det var, som trodde sig hafva lyckats »återuppväcka» Euphrasia — antagligen så till vida, att ur en vätska, hvari aska af denna växt blifvit upplöst, bildat sig (eller utkristalliserat) något, som liknade densamma.
