Sida:Bref om theatern1838.djvu/22

Den här sidan har korrekturlästs

— 18 —

cetten för hvart draniatiskt spektakel ökats med mer än 250 R:dr då huset var fullt; men Herr v. B. qvarstannade icke länge, han begärde sitt afsked och gjorde en utrikes resa, för att återställa sin vacklande helsa.


Nu uppkom en ny mening om theatern, och gjorde sig gällande inom de kretsar som hade inflytande på dess öde. Man tycktes inbilla sig att ästetik och moralitet hade dermed ingenting att göra, och att saken endast var ett industriföretag, som nödvändigt borde bära sig, om räkenskaperna fördes efter den Collegiella formen, och alla mål behandlades på samma sätt. Man hörde till och med öppet påstås, att theaterns balans endast uppkommit genom oordning och egennytta vid förvaltningen, och i synnerhet försäkrades, att ekläreringen, som andra Direktören öfvertagit på ett slags entreprenad, lemnade en oerhörd vinst. Efter dessa principer synes åtminstone theatern hafva blifvit betraktad; ty den nya Direktionen sammansattes af personer, utmärkt skickliga såsom embetsmän; men alldeles obekante med den dramatiska konsten och theaterns, så väl ästetiska som ekonomiska detaljer.