Wikisource

Sida:Brudstrumpeband undersökning om strumpebandets, särskilt brudstrumpebandets betydelse – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu/25

Den här sidan har korrekturlästs
201
BRUDSTRUMPEBAND.

vattnet, och när det döptes, skulle ett av dessa band ligga i lindan. När barnet sedan konfirmerades, skulle det om halsen bära en bit av det strumpeband modren första gången hade på sig efter det hon blivit blev kyrktagen. Under den tiden hon var hanvande, till dess hon blev kyrktagen, fick hon nämligen ej bära strumpeband.[1] Och en barnaföderska får ej ha dem påknutna, emedan förlossningen i så fall ej kan försiggå på naturligt sätt.[2] För att underlätta nedkomsten har det bland sydslaverna varit särskilt brukligt, att mannen skulle slå hustrun med sitt strumpeband.[3]

Liksom hos de gamla britterna — och ännu vid slutet av 1700-talet hos högländarne i Skottland — en med mystiska tecken försedd gördel vid svåra förlossningar knöts om midjan på den blivande modren,[4] så har det i Sverige varit en vitt utbredd tro, att ett på ett visst sätt behandlat strumpeband skall kunna hjälpa vid dylika tillfällen. Man skall nämligen låta »maskskre», »skefe» eller en »daggorm» krypa över ett strumpeband och sedan binda det om midjan på den sjuka. Då hjälper det, om hon har svårt att föda; och även för ryggvärk säges det vara ett osvikligt medel. Under regnigt väder hopa sig små gråvita maskar eller insektslarver tätt intill varandra, vilka i form av ett band sakta krypa fram. Lägger man ett strumpeband framför ett dylikt skre, brukar det ta en hel dag, innan hela massan har hunnit tåga över.[5] Men sedan är det strumpebandet ett osvikligt medel vid sådana sjukdomsfall. Var förlossningen särskilt svår, brukade man över den sjuka göra tre knutar på hennes strumpeband, vilka åter kunde låta sig utdragas och så draga dem ur varandra.[6]

Miste ett barn aptiten, fick matleda, skulle man ta det strumpeband modren haft som brud och därmed låta en klok gubbe eller gumma mäta barnet tre gånger från armbågen och till fingerspet-

  1. ↑ Meddelat av Arnold Olsson, N. Orust, Bohuslän.
  2. ↑ Meddelat av W. Sjöberg, Replot, Finland.
  3. ↑ Fr. Krause, Sitte und Brauch der Südslawen, Wien 1885, s. 539.
  4. ↑ Brand, anf. arb. II, s. 67.
  5. ↑ Nord. Museets arkiv. L. Hagberg. Uppteckningar från Gestrikland, Medelpad och Hälsingland.
  6. ↑ Russvurm, Eibofolke. D. II, Reval 1885, § 366. 15.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Brudstrumpeband_undersökning_om_strumpebandets,_särskilt_brudstrumpebandets_betydelse_–_Fataburen_Kulturhistorisk_tidskrift.djvu/25&oldid=508374”