Sida:C. J. L. Almquist såsom Nyromantiker.djvu/16

Den här sidan har korrekturlästs

16

namnet tragedi mera berättigadt än något annat hos oss bekant inhemskt försök i samma slag af skaldekonst, ty det uttrycker fullkomligare denna diktningsarts innersta väsende." — Detta är väl emellertid just hvad det icke gör; det synes alltigenom lyriskt, förefaller oss nästan som en operatext, så mörk är fabeln, så stor är bristen på individualitet. Ämnet är, enligt Almqvists uppgift, "en helgonkarakters humanisering". Greppet är onekligen originelt; vi skulle svårligen på egen hand kommit underfund med den dramatiska knuten. Och "den tragiska katastrofen, hufvudolyckan, slaget, som krossar, står för Luna icke vid styckets slut, utan vid dess begynnelse, händer henne straxt i början. Sedan går hon allenast fram som en lyrisk åder, en ringa sång, en bön, midt igenom och emellan alla de öfriges tragiska spel. Deras katastrof står vid slutet. För dem är det en tragedi. För Luna sjelf är det lyrik — tycker jag — om min herre tillåter." — Förf. har i dessa ord ganska tydligt uttalat sin opposition mot alla gällande regler; resultatet har råkat bli en praktisk vederläggning af hans sväfvande teorier. Han tillägger: "Signora Luna heter mitt stycke, och jag har kallat det ett drama, icke i mening att vara en theaterpjes eller att uppföras, utan såsom en följd af taflor, af scener, af situationer, i hvilka de handlande personernas karakterer dramatiskt röja sig, utvecklas allt mer och framstå i händelserna. Det är denna inre dramatik, som gifvit mig anledning till benämningen". Någon inre dramatik kunna vi ej upptäcka. En mängd personer presenteras i en följd af taflor, af scener, af situationer; vi få veta att det och det händer, men något annat kunde likasåväl inträffat. Vi ha ingen aning om hur upplösningen skall gestalta sig, just derför intresserar den oss ej; öfverraskningar höra ej till tragediens sfer, men dit vill Signora Luna räknas. Isidoros af Tadmor och Marjam försökte ej höja sig på den tragiska koturnen; de nöjde sig med att vara episkt-lyriska skizzer i en tillfälligtvis dialogiserad form. Sign. Luna har större