Kall Fogel-Pastay.
När Pastay giöres på fogel som man wil hafwa kall, så är dertil tjenligast grof fogel, såsom orrar eller tiädrar, hwarutur benen då böra tagas sedan de först äro stekte, som i den nästföregående är beskrifwit; uti det smöret, hwarmed foglarna blifwit stekta, lägges litet hwettemiöl och lök, eller en liten sönderskuren rockenbåll, och låter det fräsa tilhopa, sedan slås dertil en brun couli som är rätt mustig, och låter koka med afskalade oliver, anjovis, lagerbärsblad och ätticka, så at det blifwer litet syrligt, då röres wäl om, och när saucen har god smak och blifwer samlig, så silas han genom durkslag och ställes at kallna. Imedlertid giöres en farce af stekt fogel eller hwad som är förhanden, sådan som til wilda pastayer är tienlig, dock med den åtskilnad, at ingen talg lägges deruti, utan han giöres lagom fet med fläsk och smör, sedan läggas foglarna in antingen i deg eller på fat med fläskskifwor i botten, om han blifwer lagd uti deg, och deröfwer strykes ut af farcen, foglarna lägges derpå, och en god del af den kalla saucen slås deruti, då citron-skifwor sättes i bröstet, men ingen farce lägges deröfwer, utan fogelen betäckes först med tunna fläskskifwor och sedan wäl med et tätt låck af samma deg, som utkrusas och bestrykes med hwispade ägg, och sättes derpå i ugnen, men när han då får en liten stadga utan up på, så stickes några små hål i låcket med en fin gaffel, och låter honom sedan blfiwa fullbakad, då tages han ut, låcket skiäres up och de öfwersta fläskskifworne tages bort, et litet
