slås ragouen på et litet fat, och när han är något afswalad, så strös deröfwer rifwit bröd och ställes sedan i ugnen tils det får en wacker färg, så kan det anrättas: när ostron äro för hand, så kunna de ock brukas i denna ragout.
Fylda Bröd.
Tag trinda hwetebröds-bullar så stora som små skårpor, raspa dem rundt omkring med et refjärn, skiär sedan et rundt låck ofwanuppå och gräf ut alt inkråmet, men akta noga at det intet går hål på skårpan: lät sedan de utgräfda skårporna med sina små låck koka uti skirat smör til des de blifwa gulbruna, haf då tilreds en fin ragout af kräftor, på samma sätt lagad som den nästföregående, dock med den skilnad, at kräft-stiertarna skiäras i strimlor, och stora murklor skiäras sönder; deruti kan ock wara ostron, men fricadeller slutas ute; när bröden äro kokade lägges den fina ragouen uti dem, hwilken bör wara warm tillika med bröden, som sedan betäckes med sina små låck och anrättas warma på en bruten serviette. Samma slags kokade bröd kunna ock fyllas med stufwade ostron, om så behagas, äfwen ock en fin ragout af ox-gommar.
Fylda Bröd på annat sätt.
Giör en fin ragout af kräft-stiertar, som skiäras i strimlor, lägg deruti smått skuren sparis med murklor, och lät honom blifwa kall; raspa små hwetebröds-bullar med refjärnet och skiär et litet låck derpå, gräf då utur dem, men akta at på yttersta skårpan intet går hål: när ragouen är wäl kall så
