sauce, som kan få rum, och betäck sedan hwart och et med samma farce: lät dem derpå stå i ugnen så länge, at farcen blifwer gräddad; då tages de utur pannan och lägges uti en wid castrull bredewid hwarandra: sedan hälles den saucen uppå som silas ifrån ragouen, och låter dem deruti koka, til des de blifwa wäl utswälda, då de kunna anrättas med saucen öfwer.
At stufwa Ostron.
Då ostrorna äro upbrutne och skiägget borttagit, lägges de på et fat, tillika med all den saft som är uppå dem, hwilken noga aktas när de upbrytas, sedan låter man dem på eldfat stå at stufwas med något färskt smör, litet muskottblomma, peppar och något hwettebröd, som är skurit i tärningar, de röres flitigt om at de blifwa jämt kokade och betäckes med et fat: när de då litet kokat så kunna de anrättas. Den som behagar win derpå, så slås det intet på dem, förr än brödet blifwer något utswält, och kort förr än de skola anrättas; ty om det förr slås på, så blifwa de hårda. Skulle intet ostrorna wara saftiga af sig sielfwa, så kan litet watten slås derpå, och böra de ej eller längre koka än allenast de blifwa igenomstyfnade.
At steka Ostron.
Då ostrorna äro upbrutne och skiägget borttagit, så blifwa de liggande i den ena halfwan, hwar och en i sitt skal, och stickes med en uddhwass knif uti skalet genom hwar ostra: sedan lägges på hwar och en af dem en bit färskt smör, litet rifwit hwetebröd,
