lägges wax-papper på kiöttet, och öfwer burken bindes annat papper, då det sedan förwaras i kiällaren. Detta kiersebärs-kiött kan brukas til fyllningar uti tortor eller petits patées, när det blifwer kokat med litet såcker-sirap eller upblandat med såcker. Äfwen kan det ock brukas uti saucer, til stekt fisk. Eljest kan det stufwas med litet watten och såcker, samt brukas således til en rätt, med stekt bröd under.
At torka Kiersebär.
Halfwa stielkarna klippes af kiersebären, och sedan ställas de så glest på tork-ållor, at de ej röra hwarandra: derefter föras de uti en ugn, at mycket långsamt torka, med swag wärma, at det tål 2 eller 3 dagar. Desse bär äro tienligast at stufwa; men sådane som brukas til såppor eller annan mat, tages stielkarne af, och kunna läggas tätare tilhopa när de torkas.
Blåbär och Winbär kunna torkas på samma sätt, som de senare. När sådane torkade bär stufwas, så kokas de uti så mycket watten, at de kunna wäl utswälla, och blifwer deraf lagom lång sauce på dem: de giöras söta med såcker eller sirap, efter smak, och då de skola anrättas, så lägges under dem råstade hwetebröds-skifwor. Men winbär kunna brukas uti saucer, i stället för corinter, på stekt fisk eller färsk oxtunga, äfwen ock uti gryn-såppor.
At conservera färska Kiersebär.
När de gemena bruna kiersebären äro wäl mogna,
