serviette, på det wattnet må dragas utur honom. Af denna fisk tages då en del, wid pass et fult stoppat qwarter, sedan den blifwit sönderhackad, hwilken stötes ganska wäl uti en mortel tillika med 7 lod rifwit bröd förut blött i 2 skiedblad söt miölk, 5 ägg, litet muskottblomma, peppar, salt, fint hackad persilja, et så stort stycke smör som et ankägg, samt 11 lod hwetemiöl. När nu detta är wäl stött, så slås så mycket watten i en kiettel som kan wara nödigt til såppan, hwaruti lägges litet smör: När det kokar up, så tag en wåt träskied och lägg klimpar deruti af den stötta och tilhopa blandade fisken, och när de blifwit kokade, tagas de up med en hål-slef: Men såppan silas genom et durkslag. I toma kiettelen lägges åter litet smör tillika med 2 skiedblad hwetemiöl, lät det fräsa litet tilhopa, och slå sedan litet i sänder af såppan dertil, och wispa så länge tils hon blifwer samlig: Lägg då deruti en god näfwa russin och lika mycket skurna persiljerötter; lät denna såppa så länge stå på elden tils de sidst deruti lagade sorter blifwa fullkokade. Emedlertid skiäres den öfriga Ståckfisken, som intet blef hackad, i tärningar, af den samma lägges så mycket som behagas uti såppan tillika med de kokade klimparne samt litet fin hackad persilja och litet muskottblomma: När fisken då blifwit mör, anrättas såppan med salt och rifwit muskott efter smak. Hwarwid observeras, at sedan fisken blifwit mör, bör han ej koka mera ej eller saltas förr än det anrättas, ty då blifwer han hård: Härtil brukas siö-watten, efter bruns-watten giör honom också hård.
Sida:Cajsa Warg.djvu/36
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
23
) ° (
Lax-
B 4
