således kan alt sylt hjelpas; men när bär eller dylikt såckrar sig, som ej sirapen så lätt kan hällas ifrån, så slås de utur burcken, utspädes med litet watn, kokas sakta, så at de ej gå sönder, och skummas wäl. Men skulle det genom försummelse af efterseende wara så hårdt såckrat, at de ej kunna tagas utur burcken, utan at rifwa dem sönder; så slås litet watn uti burcken, och han sättes i en liten gryta, med så mycket watn uti, at det står lika högt med syltet; sätt grytan på jämn eld at koka, men lägg et rent stärckjärns lod på burken, så står han stadigt och lät det koka til dess syltet blifwer klart; men ackta, at ej af det watnet kommer i burcken, som kokar i grytan. Om litet franskt brännewin slås uti insyltade saker när de syltas, så bidrager det til giäsningens förminskning; men när insyltade saker mista all sin klarhet och anseende, så kunna de blandas tilsammans, det må ock wara hwad det är, och låta det koka tilhopa, med kokade och fint stötta färska citron- eller pomerants-skal, til dess det blifwer som en hård gröt, men rör wäl om, så at det ej fäster sig wid botten. Detta tilhopa kokade syltet slås uti en burk, men när det blifwer kallt, så håller det sig bättre, om derpå slås litet såcker-sirap, och kan sedan nyttjas til sylt-kakor. Men här observeras: om några kiersebär läggas deruti, så tages stenar och qwistar bort, och är det något groft sylt så kramas eller skäres det sönder.
Sida:Cajsa Warg.djvu/502
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
489
) ° (
Alla-
H h 5
