wrides deraf litet i sänder igenom en hårduk, och slås til den öfriga saften, sedan bären äro det nogaste uptagne, som giörligit är; då tages et lispund pudersåcker, som allenast härtil är dugligt, och lägges uti bär-watnet, samt röres om med en biörke-käpp, til dess at det är wäl smält, då silas det på et rensmakande ankare, men ej fullare, än på en twär hand när, och sprundas wäl til, hartsas samt bäres då straxt i källaren; men efterses hwar dag, at det å nyo kan hartsas och tiltäppas, hwar det har arbetat sig igenom: efter 8 dagar, då giäsningen är mäst förbi, fylles ankaret med samma slags saft, som i et a part ankare dertil är förwarat, och hartsas öfwermåttan wäl igen; ju längre det sedan får ligga på modren, ju längre och starkare blifwer det; dock måste det åtminstone ligga 3 månader innan det aftappas; men wid aftappningen röres ej kärillet, at winet blifwer grumligt. NB. Så snart bären äro afplåckade och strukna af stielkarne, böra de straxt brukas, eljes förderfwas de. Dräggen som blifwer qwar i ankaret, distilleras brännewin utaf, som blifwer så godt som franskt brännewin.
Stickelbärs-Watten.
Slå 4 kannor och et halft stop watn uti en kittel, och lägg dertil 3 skålpund såcker, när det är smält, så mätes med en sticka och giöres en skårra deruti, så högt som watnet står; slå sedan dertil 7 halfwa stop watten, och lät koka in, at ej mera blifwer igen, än til märket på stickan, då silas lagen genom en klut uti et rensmakande trä-käril och lät honom stå; lägg uti et halfankare 2 kannor
