Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
509
) ° (

tränger sig up wid sprundet, så lägges derpå en deg, som är giord wäl hård af aska och litet watn; den klappas då wäl til och beströs sedan med litet sand öfwer när drickat legat 8 dagar så kan det drickas; men när det slås up, så sättes straxt en pinna eller så kallad swicka i swick-hålet ofwanuppå tunnan, hwilken öpnas wid tappningen, men sättes strax wäl igen, at drickat icke dufnar.[1]

Beskrifning på dubbel botten uti Bryggkaret.

Den dubbla botten är af lika storlek som karets botten dock så, at han inuti går neder til bottn; men på det sättet giord at han är uti 2 lösa delar, och på hwardera delen båras någorlunda tätt med hål, så stora som en stor ärt, men giöres deruti et hål, som tappråcken[2] får lagom rum at gå neder uti, på det stället der det passar sig: på bägge delarne slås twenne slår, som äro med pinnar fastsatte hwilka wändas neder åt karbotten, när desse bottnar läggas i karet til brygning, så böra de wäl fastfästas med spikar eller dertil giorda pinnar, både midt uppå och rundt omkring brädden.

Huru Drickes-käril böra förwaras för osmak.

Så snart hälldingen[3] är tappad utaf tunnorna, så klarnas de rätt wäl igen, och låter dem blifwa liggande til des man brygger å nyo, så wida det icke dröjes alt för länge; men skulle de icke nyttjas öfwer sommaren, som ofta händer i sådana hus der hushållningen flytter på landet, så sköljes

  1. förlora sin smak, bli avslagen; se SAOB, "duvna"
  2. stav som sätts i tapphål på rostkar; se SAOB, "tapprock", definition
  3. det sista av öl eller annan dryck i ett kärl; se SAOB, "hälla", avledning
giästen