Förklaring öfver konstord.
Altarnich, Altarnische, är en halfrund eller en rätvinklig murfördjupning, af hvilka den förra har ett halft kupolhvalf, den sednare en rund- eller spetsbågig betäckning. En sådan nich, som tillkommit för inrymmande af ett altare, har deraf fått sin benämning. Det bör noga skiljas emellan ett utsprång, absis, concha, hvilket inrymmer ett hufvudaltare, och en nich, niche, niche, som intages af ett sidoaltare.
Altarskåp, Altarschrein, retable, altar-screen, utgöres af ett mellan- och två sidopartier, som alla äro lika höga och djupa, men det förra dubbelt bredare än de sednare. Mellanpartiet, hvilket är ett fyrkantigt skåp, har vanligtvis lika bredd och höjd samt håller ungefär 0.5 i djup. Sidopartierne bilda merendels passande flygeldörrar, men deremot sällan fasta flygelstycken. Skåpet, som står upprätt på altarbordets östra kant, hvilar vanligtvis på en undersats eller ett fotstycke och krönes med en uppsats eller båg- och bladverk. Dörrarne, hvilka äro med breda gångjern fästade vid skåpets yttre sidor, kunna med lätthet öppnas och stängas. Stundom finnas två tunna flygelstycken, som ha lika höjd och bredd som dörrarne, hvarmed de äro medelst gångjern fästade, så att äfven de kunna ganska lätt upptagas och tillslutas. Flygeldörrarne och flygelstyckena skulle äfven kunna kallas hufvud- och flygeldörrar eller innan- och ytterdörrar. Skåpet och dörrarne innehålla half- eller helupphöjda bilder under baldakiner. Dörrarnas utsidor samt flygelstyckenas in- och utsidor prydas med målade figurer. Både bildverk och målningar framställa dels bibelscener dels legender. De bilder, hvilka inrymmas i skåpet och dörrarna, framte någon hel föreställning, och de fingo vid stora högtider beskådas. Dörrarnas utsidor och flygelstyckenas insidor skildra i särskilda taflor äfvenledes något helt och sammanhängande,
