sådana då blifvit uppförda vid prestgårdar och bättre hemman. Vi ha ofvanföre sett vid kyrkogårdar ganska många portar, af hvilka de fleste likna små byggnader med rösten och kroppåstak och ha tunn- eller korshvalf samt sittnicher och poster med dörrfält. Af portar, som infört till boningshus, äro deremot få öfriga, och af dessa stå de fleste enstaka utan tillstötande hägnader eller närbelägna bostäder. Här angifne inkörsport ses ett stycke vester om Bro kyrkogård och är synnerligen väl bibehållen både till sidomurar båge och tinnar samt ett krönande ringkors. Se Andra delen sid. 6, 7.
1 och 2 äro grundritningar af S. Laurentius eller S. Lars i Wisby. Då kyrkan företer ganska sällsynta egendomligheter, hvilka ingalunda kunna rätt uppfattas af perspektiviska teckningar, ha vi ansett oss böra här meddela säkra grundritningar, helst inga sådana hittills blifvit bekantgjorda. Väl framter kyrkan en grekisk korsform, men då södra vestra och norra korsarmarne äro nära dubbelt så breda som långa och ett vida lägre kor med halfrundt utsprång intager östra korsarmens plats, så visar sig denna anordning vara högst ovanlig. Härtill kommer, att fyra grofva pelare blifvit så uppförda, att de ha öfver hälften mindre afstånd från korsarmarnas hörn än sinsemellan. På detta sätt har den egentliga korsbyggnaden fått fyra mycket stora och ett hälften mindre korshvalf, och de fyra qvadraterne, som bildas af korsarmarnas vinklar och samma pelare, ha deremot blifvit betäckta med fyra synnerligen små sådana. Då korshvalfven ha högst olika storlek men alldeles lika höjd, visar sig denna betäckning både ovanlig och oharmonisk. I ganska betydlig mån ökas dessa egenheter genom vidsträckta gallerier, hvilka inåt ha mycket olika bågöppningar och från golfplanen ej mindre olika höjd. Oss veterligen är Throndhjems domkyrka i Skandinavien den enda, som framter liknande, men ingalunda fullt likadana gallerier. För att åskådliggöra denna egna anordning i S. Lars lemnas en nedre och en öfre grundritning, af hvilka man kan ej allenast få ett klart begrepp om samma anordning utan jemväl nogsamt inse byggnadens öfriga förhållanden till dörr- och fönsteröppningar samt uppgång till korets takhvalf m. m. Se vidare härom Första delen sid. 227–244.
