åtnjuta lika rätt som infödda handlande med vilkor, att hertigens undersåtare hos dem fingo samma förmåner [1]. Konung Henrik III i England gaf 1237 Gotländingarna fri handel utan tullafgifter och andra umgälder [2]. Efter Hanseförbundets tillkomst 1241 upptogs Wisby deri såsom en ganska vigtig handelsstad.
Wisby företer ännu öfverraskande spår af sin urgamla herrlighet. Staden intager en tvärbrant sträcka å vestra kusten. Då denna sträcka, som omgifves af en ringmur, är både till bredd och längd af ringa omfång och i högsta grad ojemn och derå legat många socken- och klosterkyrkor samt bonings- och uthus för 12,000 invånare jemte magasiner för en ganska stor handelsrörelse; så är det mycket naturligt, att gatorna blifvit öfver all förmodan backiga och krokiga samt smala.
Wallin har med berömvärd flit samlat och med dåtidens lärdom beskrifvit flere sigiller rörande Gotland och Wisby, och han har derjemte bifogat kopparstick [3]. Hvarje häfde- och konstforskare bör med största skäl vara den utmärkte författaren härför synnerligen tacksam, ehuruväl man icke kan numera dela alla hans åsigter.
De bref, hvilka utfärdades i Gotländingarnas namn, försågos med sigiller. För hundra år sedan tillrättakom ett sigill af koppar, som är rundt och håller 0.2.8 i tvärmått. I samma sigill föreställes ett lam, hvilket med venstra frambenet stöder en fana. Stången är nedtill spetsig och har öfverst ett grekiskt kors med en fyrbladig ros. Duken är fyrkantig med rutor öfver
