Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/139

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
127

hörn, och den prydes med fem fladdrande tungor. Kring kanten läses inom två perlringar: gutenses: signo: christvs: signatvr: in: agno. Att signo här icke är verb utan substantiv, torde knappt behöfva nämnas. Detta sigill röjer ej allenast till sin form utan äfven till sina bokstäfver en hög ålder. Den rimmade hexametern visar samma förhållande. Inskriften, som är hållen i urgammal anda, har i ordagrann öfversättning följande lydelse. Gotländingarne betecknas med sigillet, Christus med lammet. Det äldsta sigill, hvilket man känner i Norden, är det, hvarmed Knut den Helige 1085 bekräftade sin stora donation till Lunds kapitel. Samma sigill är äfven rundt och har ungefär lika storlek och lika bokstäfver med och äfven hexametrisk rimvers som det nyssberörda, så att bådadera tyckas vid jemförelse vara samtida eller nära samtida. Troligtvis har det vigtiga bref, hvari allmogen på Gotland 1344 utfäste sig att på bestämd tid betala 1000 mark rent silfver till konung Magnus Erikson och Wisby stad, haft ett aftryck af förstberörda sigill. Det var fordom liksom nu vanligt att ha stora och små sigiller, hvilka begagnades för mer eller mindre vigtiga ärenden. Vi finna, att samma bruk varit i en aflägsen forntid vanligt på Gotland.

Ett rundt sigill, som blott håller föga öfver 0.1.3 i tvärmått, har i midten ett lam med korsfana. Kring kanten emellan två släta ringar står: secretvm. gothlandie. Detta sigill visar sig både till figur och bokstäfver vara vida yngre än det förstberörda.

Stadens äldsta sigill är äfven rundt och håller 0.2.8 i tvärmått. Uti midten står ett lam, hvilket har korsgloria och upplyfter venstra frambenet. En