Icke dessmindre ha några vigtiga bref rörande Gotland blifvit intill våra dagar bibehållna, af hvilka flere äro aftryckta i Svenskt Diplomatarium. Dessutom finnas talrika bref och handlingar rörande samma ö uti arkiverna i Köpenhamn, och många sådana äro aftryckta i Danske Magazin.
Gotlands landslag och saga samt Wisby stadslag och sjörätt ha lyckligtvis blifvit räddade från förödelse. Dessa urkunder äro mycket vigtiga för närmare kännedom om Gotlands och Wisby fordna förhållanden. Gotlandslagen och sagan äro författade på Skandinaviens fornspråk, men förete några afvikelser från Isländskan. Både Gotlandslagen och sagan, hvilka fått en gammal öfversättning på Tyska och en sådan på Danska, ha tillika med svensk öfversättning samt ett kritiskt företal och utförliga glossarier blifvit i stort qvartformat utgifna af C. J. Schlyter, Lund 1852. Denne grundlige forskare anser, att Gotlandslagen icke kan vara äldre än från sednare hälften eller närmare slutet af trettonde århundradet, och att sagan i sin nuvarande form måste vara författad efter år 1318. Den tyska öfversättningen har 1401 tillkommit.
Wisby stadslag och sjörätt äro skrifna på Tyska och beggedera ha fått flere äldre och nyare öfversättningar. Dessa båda lagböcker äro med svensk öfversättning samt ett kritiskt företal och sakrika glossarier i ett stort qvartband utgifna af C. J. Schlyter, Lund 1853. Magnus Eriksson förordnade, att Wisbyborne skulle ha en stadslag skrifven på Gotländska och en sådan på Tyska, som båda voro lika lydande. Då Magnus Eriksson i denna stadslag, som endast finnes på Tyska, kallas konung af Sverige, Norge och Skåne, så
