liksom särskilda personers förbindelser, och de föranledde uppkomsten af vapen. Således har Gotlands och Wisby sigiller, hvilka hufvudsakligen äro lika hvarandra, gifvit beggedera samma vapen. Ehuru landets stora sigill är äldre än stadens, så torde likväl allmogen lämpat sitt efter borgrarnas. Det vill med andra ord säga, att Wisby troligtvis haft ett äldre sigill än något af dem, hvarom vi nu ha vetskap.
Några andra sigiller, hvilka tillhört staden, ha jemväl kommit till vår kännedom. Ett rundt sigill, som håller 0.2.5 i tvärmått, framter i midten en lilja på en bladrik stjelk, hvilken å hvarje sida omgifves af en mångbladig stängel. Kring kanten läses emellan två perlringar: sigillvm. thevthonicorvm gvtlandiam freqventantivm. Detta sigill har naturligtvis tillhört Tyskar i Wisby.
Ett rundt sigill, hvars tvärmått utgör 0.2.2, visar i midten en konung, hvilken i fotsid mantel sitter å en thron. Han har liljeprydd krona och håller i den högra handen en spira med lilja och i den venstra ett riksäple med ett kors. Thronens fötter och sidor föreställa två lejon, som uppbära ett rutigt täcke och som i sina gap hålla bladslingor. Detta parti omgifves med rundbågar. Kring kanten läses mellan perlringar: sigillvm: tevthvnicorvm: in: wisbi. de. qvilda. sancti. kanvti. Valdemar I stadfästade vidpass 1177 ett gille på Gotland till sin fader, hertig Knuts ära [1]. Ett sådant gille till hans heder fanns äfven i Odense, ehuru konung Knut den Helige var der begrafven. Hertig Knut, hvars minne framför allt firades i Ringsted,
- ↑ Suhm, Hist. T. VII. S. 502, 503.
