har den icke tillkommit före 1332. Wisby sjörätt, hvilken blifvit af köpmän och skeppare i nämnde stad sammanskrifven, visar sig vara till sina särskilda delar lånad från författningar i Lybeck, Flandern och Amsterdam, men den tillvann sig tidigt både in- och utrikes stort anseende och blef äfven annorstädes antagen.
Gutniska urkunder: Guta Lag, Guta Saga och Gotlands Runinskrifter språkligt behandlade. Akademisk afhandling i oktavformat af C. Säve, Stockholm 1859. Dessa urkunder, som af nämnde författare blifvit med en sakrik inledning utgifna, innehålla texten af Gotlands landslag och saga samt en kritisk behandling af detsammas många runinskrifter. Denne författare antager, att Gotlandslagen snarare kan sättas före än efter år 1200, och att sagan är något sednare skrifven. Vi anse oss icke böra i detta afseende uttala någon egen mening, men vi vilja blott nämna, det vi förmoda, att Gotland måste långt före sistnämnda år haft en stadgad författning, om också icke skrifven, samt att sagan måste länge bibehållit sig genom muntlig öfverlemning, om den nemligen blifvit så sent upptecknad.
En pergamentskodex i folioformat, hvilken tillhört Gråbrödernas kloster i Wisby, förvaras på kongliga biblioteket i Stockholm. Första delen af denna handskrift utgöres af ett kalendarium, hvari bröderne och deras välgörare, som blifvit jemte dem begrafna, äro antecknade; andra delen är en krönika, hvilken sträcker sig ifrån år 67 till 1525. Den första delen, som börjades kort före medlet af fjortonde och fortsattes till början af sextonde seklet, innehåller många konsthistoriska upplysningar i afseende på klostrets kyrka och dessutom några rent historiska uppgifter. Detta
