Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/181

169

rätvinkliga, men de yttre prydas med en djup hålkäl emellan en större och en mindre rundstaf. Grundstenarne äro höga och skråkantiga. Baserne på kolonnerna, ehuru mycket skadade af vittring, likna, såsom det tyckes, attiska med skyddsblad. Kapitälerne och kransarne äro så förvittrade, att deras förhållanden ej kunna med visshet bestämmas. Skaften saknas. De inre murhörnen uppbära en likartad rundbåge. En grof rundstaf i halfcirkelform qvarstår på kolonnernas kransar. På de yttre murhörnen hvilar en rundbåge med likadan profil som desammas. Inre omfattningen är rätvinklig och rundbågig. Ett korshvalf med spetsiga och vågräta kappor, men med högst enkla kragstenar betäcker första afdelningen, hvilken, 26.0 hög, har en temligen smal, men ansenligt hög öppning åt öster. Denna öppning är lågspetsig med skråkantiga dynstenar. Murtjockleken i vestra ingången utgör 6.3 och i östra öppningen 5.7. Tornet, som är nära qvadratiskt i första afdelningen, har åt söder och norr starka utbyggnader, af hvilka hvardera innehåller en trappa, som, 3.9 bred, uppgår från öster åt vester till andra afdelningen. Dessa trappor, hvilka ha lika breda och temligen höga, rundbågiga ingångar från sidoskeppen, äro ganska beqväma och betäckas med tunnhvalf. Rundbågiga ingångar öppna sig till andra afdelningen, som är qvadratisk. Dervarande golf består af den första afdelningens afjemnade korshvalf. Betydliga lemningar visa, att andra afdelningens betäckning utgjorts af ett lågspetsigt korshvalf med föga uppåtgående kappor. På midten af vestra sidomuren finnes ett stort, fyrbladigt fönster. Utanför södra liksom norra sidomuren har ett galleri sträckt sig öfver trappan. Hvardera af dessa gallerier