Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/187

Den här sidan har korrekturlästs
175

Långhusets inre bredd i vester utgör 62.7, i öster 65.8 och längd 173.2; det södra sidoskeppets bredd emellan pilastrarna och pelarna 14.3, det norras 15.4, mellanskeppets bredd 27.8; korets sträckning i söder och norr 28.3, i motsatt riktning 25.2. Af pelarafstånden håller det första från vester 24.6, det andra 25.6, det tredje 27.5, det fjerde 26.5, det femte 25.2, det sjette i öster 20.2, Sidoskeppens höjd utgör till slutstenarna 48.5, mellanskeppets 60.0, omgifningsmurarnas tjocklek 5.5, takhvalfvens 1.2. Pelarne hålla i hvarje sida 5.0.

Kyrkan, som framter både rund- och spetsbågsstil, härrör från olika byggnadstider och måste till sina flerartade detaljer noga skärskådas för att kunna rätt uppfattas. Vi skola derföre söka i korthet åskådliggöra kyrkans särskildta förhållanden och slutligen yttra vår mening i afseende på hennes egenheter.

De åtta vestliga pelarne äro fyrkantiga, men de tvenne östligaste ha åt vester rätvinkliga och åt öster afskurna hörn. Alla utmärka sig med skråkantiga socklar och hålkälade kransar. Af pilastrarna, hvilka äro tvåsprångiga och lika breda som pelarne, har hvardera å midten en grof halfkolonn. Grundstenarne äro skråkantiga, baserne attiska med skyddsblad, kapitälerne hålkälade eller bägarlika och de fleste slätta, men några få löfprydda. Härvid bör märkas, att den fjerde pilastern från vester å den södra sidomuren saknar halfkolonn och den motsvarande å den norra är blott ensprångig med omgifvande kragstenar. Dessa två pilastrar ha skråkantiga socklar samt hålkälade och rundstafviga kransar. De östligaste pelarne motsvaras å sidomurarna af smärta halfkolonner, som på 8.0 afstånd