Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/189

Den här sidan har korrekturlästs
177

kragstenar och ha bägarlika, men vittrade kapitäler. Derpå följa trestafviga pilastrar med bägarlika och löfprydda kapitäler, hvilka å triumfbågens hvarje sida åt öster motsvaras af en bladsirad kragsten. Pilastrarne och kragstenarne ha uppburit kantbågar med rätvinkliga hörn samt korsbågar med en karnisstaf mellan två hålkälar. Af lemningar skönjes, att betäckningen varit femkappig och högspetsig.

Sydvestra portalen har å hvarje sida haft tre kolonner mellan stora murhörn. Tjocka och breda poster af hela block uppbära ett rakt dörrfält, som i nedra kanten siras med en stor bladbord, ifrån hvars midt en korsprydd lilja uppspirar. Till höger om denna lilja föreställes S. Augustinus, till venster S. Nikolaus, af hvilka hvardera bär biskopsmantel, pallium och klöfhatt och håller en krumstaf i den venstra handen samt utsträcker den högra till välsignelse. Jemte dessa helgon, till hvilka kyrkan förmodligen varit invigd, läses: S. Avgvstinvs och S. Nicholavs med bokstäfver, som röja en hög ålder. Liljan, figurerne och bokstäfverne äro lindrigt inristade. Grundstenarne, baserne och skaften saknas. Af kapitälerna och kransarna, hvilka qvarsitta, äro de förre bägarlika, de sednare hålkälade och löfprydda. Betäckningen, som utgöres af tre rundstafvar mellan skarpkantiga bågar, är halfcirkelformig.

Den sydöstra portalen har ett rakt och slätt dörrfält, hvilket hvilar på en skadad post och en nyligen gjord inmurning. Hvarje sida derutanför har haft två kolonner mellan murhörn. Kolonnernas skaft äro bortbrutna och af murhörnen finnes blott det yttersta åt vester i behåll. Grundstenarne bilda skråkanter. Baserne äro attiska med skyddsblad och mycket skadade.

12