Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/19

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
7

förherrliga sin fosterbygd genom att omhölja densamma med den mest ålderdomliga slöja. Vi ha visserligen funnit, att man velat bemantla denne författares djerfva dikter med föregifvande, att man icke känner hans källor. Vi medge mycket gerna, att han kunnat möjligtvis ha några anteckningar, som blifvit gjorda i Gotlands kloster och som nu icke mer finnas; men ho vet icke, att dylika anteckningar, hvilka röra den mörka hedniska och äfven den första christna tiden, äro i hög grad opålitliga. Att han deremot i afseende på kyrkornas ålder ingalunda följt några anteckningar, som blifvit gjorda i medeltiden, visar sig bäst af merberörda förteckning. Det väcker således förvåning, att man under mer än tvenne århundraden kunnat tro och återupprepa de byggnadsår, som meranämnde författare utan något slags bevis tillagt de gotländska kyrkorna. Vi vilja dock icke neka, att Strelow för den sednare tiden förtjenar i flere fall vitsord, emedan mycket deraf öfverensstämmer med gamla handlingar, hvilka ännu förefinnas, hvadan hans arbete i detta afseende ej saknar värde. Således måste ett sådant arbete med varsamhet begagnas. Om vi å den ena sidan ingalunda tagit hans uppgifter på god tro, ha vi deremot å den andra åberopat hvad vi skäligen ansett oss kunna följa. Det bör icke förtigas, att hvarje häfdeforskare är Strelow synnerlig tack skyldig derföre, att han uti sin krönika inryckt flere bref, hvilka äro ganska upplysande.

Plante der Stadt Wisby, anno 1646. Denna karta, som förvaras i kongl. krigskollegii arkiv, håller 3. 1 i bredd och 1. 8 i höjd. Vid närmare påseende visar det sig, att samma karta, hvilken saknar författarenamn, är med noggrannhet uppgjord i afseende på ringmuren,