Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/193

Den här sidan har korrekturlästs
181

som uppburit två trebladiga spetsbågar och derpå en fyrbladig ros.

I korets södra sidomur märkes en stickbågig sittnich, hvilken är 6.4 bred samt lika hög och 1.8 djup. Hvarje sidohörn prydes med en smärt kolonn och derjemte en fasettstaf. I den sydöstra delen af altarväggen ses ett dubbelt väggskåp med två rakspetsiga betäckningar. Den ena hälften af detta väggskåp har slät botten, men den andra lemningar af en fyrbladig uttömningssten. I den östra delen af altarväggen finnes ett väggskåp med rakspetsig och i den nordöstra ett sådant med raksluten betäckning. Å korets norra sidomur märkes en igenmurad ingång.

Långhusets socklar bildas af en skråkant och derpå en attisk bas samt öfverst en platt och hålkäl. Socklarnas hela höjd utgör ungefär 3.0 och deras framsprång 1.1. Vestra gafvelmuren har två hörn- och två mellanpilastrar, som, 2.1 breda och 0.3 tjocka, uppgå från socklarna och afslutas med skråkanter. Pilastrarne, hvilka ha nära samma höjd som gafvelmuren, indela densamma i trenne likstora fält. Sidomurarnas socklar och pilastrar äro dels mera oregelbundna, dels mera förstörda. Korets socklar äro skråkantiga.

Långhusets vestra gafvelröste uppgår från en liten skråkantig indragning och utgöres af två afdelningar öfver hvarandra. Nedre afdelningen har lindriga fall, som motsvarat sidoskeppens luttak, och den prydes å midten med en större nichfördjupning mellan två mindre ljusöppningar, hvilka alla äro spetsbågiga. Vid hvarje sida derom märkes en stor, tolfbladig rundfördjupning med midtring och i hvardera af de yttre vinklarna en liten enkel sådan, snedt deröfver ses