Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/207

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

S. Gertrud.


Af danna kyrka förmärkas svaga lemningar på 100 stegs afstånd i söder från den sistbeskrifna. Samma helgedom, hvilken bestått af ett skepp och ett kor med halfrundt utsprång i öster, har inom murarna varit 23.0 bred och 63.0 lång. Nu finnes blott en obetydlig del af vestra gafvelmuren och af utsprånget. Gafvelmuren har på midten en rundbågig ingång med ett slätt dörrfält utan konsoler. Å detta dörrfält föreställes en qvinna, som utmärkes med rundgloria och håller i högra handen en krumstaf och på venstra armen en modell af en kyrka. Wallin anser, att der föreställes S. Gertrud [1]. Det synes oss vara sannolikare, att der anges S. Hedvig. Till höger om ifrågavarande figur ses det Thottska och till venster det Båtska eller Bondeska vapnet, hvilka äro hjertformiga och luta mot hvarandra. Både figuren och vapnen äro lätt inristade. Denna helgedom, som bestått af tuktad kalksten, har öfver ingången en rundbåge af tegelsten. Det synes mer än sannolikt, att denna dörromfattning blifvit förbättrad under Ivar Axelson Thott, hvilken var höfvitsman på Gotland och förmäld med Carl Knutson Bondes dotter Magdalena; enär samma byggnad tillkommit före bruk af tegelsten i Wisby och nämnde makars vapen äro å dithörande dörrfält inristade.



  1. Gothl. saml. D. I. S. 232.
13*