Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/219

Den här sidan har korrekturlästs
207

byggnadstid. Då christendomen 1028 blifvit på Gotland införd af Olof den Helige, så har Wisby ingalunda 1046 haft ett Helgeandshus. För öfrigt röjer kyrkan en långt sednare tillkomst. Den nedra afdelningen är utförd i yngre rundbågsstil, men den öfra företer äldre spetsbågsstil. Vi ha ofvanföre visat, att S. Maria kyrka blifvit 1225 invigd. Denna helgedoms ursprungliga delar ådagalägga en vida renare rundbågsstil än Helgeandskyrkan. Då några af Gotlands landskyrkor, hvilka bevisligen uppstått efter 1250, äro utförda i ren rundbågsstil, har Helgeandskyrkan svårligen kunnat tillkomma före trettonde seklets början, men måhända mot midten af detsamma.

Denna helgedom är i sig synnerligen märkvärdig och uti sitt slag den enda i Nordens tre riken. Det torde således tyckas, att ett så ovanligt och konstrikt byggnadsverk bort räddas från en dylik förstöring, som detsamma undergått. Kyrkan, hvilken tvifvelsutan afbrändes, då Lybeckarne härjade staden, blef 1610 förstörd af en vådeld. Enär en ny hospitalskyrka kort derefter uppfördes, så lärer merberörda helgedom sedermera fått förfalla. Men detta konstverk har likväl mindre lidit af tidens åverkan än af snikenhetens förstöring. För några år sedan ha korets norra sidorum och spiraltrappa blifvit bortbrutna för att der insätta lik. Så vanhelgas en lika ovanlig som konstmessig byggnad. Linnerhielm, som 1804 besökte Wisby, berättar, att Helgeandskyrkan några år förut blifvit utbjuden till offentlig försäljning, men att lyckligtvis ingen köpare infann sig. Denne författare säger, att man då ärnade använda ruinen till hamnbyggnad, och att hans varma inkast mot detta förslag gjorde ingen inverkan på en