Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/221

Den här sidan har korrekturlästs

S. Klemens.


Ungefär midt emellan Helgeandskyrkan och S. Olof och helt nära beggedera ligger en ruin af S. Klemens, som utgöres af ett treskeppigt långhus och ett fyrkantigt torn i vester samt ett aflångfyrkantigt kor med rak altarvägg i öster. Å långhusets södra sidomur märkes ett vapenhus och å korets södra en större och å dess norra spår efter en mindre tillbyggnad. Hela kyrkan är uppförd af huggen och tuktad kalksten. Tornets, långhusets och korets socklar utgöras af en liten skråkant och derpå en låg platt med en fin rundstaf. Intet spår skönjes efter gesimser.

Tornet har tre afdelningar öfver hvarandra. Första afdelningens inre sträckning i söder och norr utgör 27.0 och i vester och öster 27.6. En spetsbågig nich i den södra sidomuren är 17.3 bred, men en sådan i den norra 21.2 bred och hvardera håller 3.0 i djup samt 18.0 i höjd. I första afdelningen märkas betydliga lemningar efter ett korshvalf, hvars slutsten haft ungefär 36.0 höjd öfver golfplanen. På midten af vestra sidomuren, som är 9.0 tjock, finnes en stor ingång och deröfver ett stort rundfönster. Yttre dörromfattningen har å hvarje sida ett murhörn. Socklarne utgöras af en liten skråkant, en låg platt och derpå en fin rundstaf. Kransarne bestå af en rundstaf och en hålkäl. Betäckningen är en skarpkantig rundbåge. Poster å hög tröskel uppbära äfven en sådan. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Rundfönstret, hvars yttre omfattning varit tresprångig och

14