Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/225

Den här sidan har korrekturlästs
213

kapitälerne bägarlika med hålkälade kransar. Betäckningen, hvilken är lågspetsig, liknar de pilastrar och hvalfkolonner, hvarpå den hvilar. Således framter triumfbågen en ovanlig prydlighet.

Koret, som haft två korshvalf, håller i inre bredd 30.6 och i längd 51.9 samt har påtagligen varit lika högt som långhuset. Af korshvalfven, hvilka saknat kant- och korsbågar samt kragstenar, har det vestra nästan helt och hållet nedrasat, men det östra qvarstår. Skiljebågen, som är skarpkantig och ovanligt bred, hvilar på en kragsten i söder och en i norr, af hvilka hvardera profileras med rundstaf och hålkäl samt åter rundstaf och hålkäl. Koret har på midten af östra hvalfafdelningen ett högt rundbågigt fönster åt söder och ett sådant åt norr samt trenne å altarväggen. Af de trenne sistberörda är det mellersta något högre än de omgifvande. Alla dessa fönster äro ut- och invändigt snedsmygiga. I samma afdelnings södra och norra sidomur finnes ett väggskåp med lågrakspetsig betäckning. Mot midten af altarväggen ses tvenne rakbetäckta väggskåp jemte hvarandra. Å vestra hvalfafdelningens norra sidomur märkas spår efter en raksluten ingång och deröfver efter två breda och rundbågiga öppningar, som alla äro igenmurade.

Norra tillbyggnaden, hvilken legat derutanför, har varit fyrkantig och innehållit två afdelningar öfver hvarandra. Den nyssberörda ingången, som åt tillbyggnaden är snedsmygig och lågrakspetsig, har inledt till den nedra afdelningen, hvilken, betäckt med ett tunnhvalf på vederlag i söder och norr, måhända tjenat till sakristia. Der märkes i södra sidomuren en rätvinklig och lågrakspetsig murfördjupning. Den öfra afdelningen, som