Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/230

Den här sidan har korrekturlästs

S. Drotten eller Trefaldighetskyrkan.


Denna ruin, som ligger ungefär 200 steg i sydvest från den sistberörda och har någon likhet med densamma, består af ett treskeppigt långhus, ett fyrkantigt torn i vester samt ett fyrkantigt kor med ett halfrundt utsprång i öster. Långhuset, hvilket är nära qvadratiskt, har å södra sidomuren fått under den sednare medeltiden en aflångfyrkantig tillbyggnad. Hela ruinen består af huggen och tuktad kalksten.

Tornet har innehållit flere afdelningar öfver hvarandra. Första afdelningen, som invändigt utgör i söder och norr 26.7, i vester och öster 18.2 och i murtjocklek 8.5, betäckes af ett rundbågigt korshvalf med raka föga uppåtgående kappor. En ingång på midten af vestra sidomuren är till det yttre tvåsprångig och rundbågig, till det inre snedsmygig och lågrakspetsig. Åt öster märkes en stor lågspetsig tornbåge. Ingången och tornbågen äro så igenmurade, att den förre fått tre gluggar och den sednare en dörr för att derinom ha magasin.

En rundbågig och rätvinklig ingång på midten af södra sidoskeppets vestra gafvelmur ingår till en trappa, hvilken sträcker sig genom tornets södra sidomur från öster till vester. En likadan ingång å midten af norra sidoskeppets vestra gafvelmur inför till en sådan trappa i tornets norra sidomur. Begge dessa trappor, som äro beqväma, ha stickbågiga tunnhvalf. En rundbågig ingång inleder vid södra liksom vid norra sidomurens vestra ända i andra afdelningen, hvilken betäckes med